You are currently viewing Just nu finns det riksdagsstöd för sänkt ISK-skatt. De stigande räntorna bäddar för kraftigt höjd skatt på sparformen investeringssparkonto, ISK. Men förutsättningarna kan ändras betydligt efter valet i september. Just nu finns en riksdagsmajoritet för att riva upp den senaste höjningen av ISK-skatten, visar Di:s kartläggning av partiernas ståndpunkter.

Just nu finns det riksdagsstöd för sänkt ISK-skatt. De stigande räntorna bäddar för kraftigt höjd skatt på sparformen investeringssparkonto, ISK. Men förutsättningarna kan ändras betydligt efter valet i september. Just nu finns en riksdagsmajoritet för att riva upp den senaste höjningen av ISK-skatten, visar Di:s kartläggning av partiernas ståndpunkter.

I november spikas statslåneräntan som avgör ISK-skatten 2023 och med dagens ränteläge är det upplagt för en rejäl skattehöjning.

Dessförinnan ska dock svenskarna gå till valurnorna, vilket kan få en avgörande betydelse för hur sparformen beskattas framöver. Riksdagspartiernas syn på ISK-skatten skiljer sig nämligen kraftigt åt, visar Di:s genomgång.

Socialdemokraterna uppger att de inte har ”några planerade förändringar av ISK-beskattningen”. Förra året föreslog Socialdemokraternas arbetsgrupp för ökad jämlikhet ett tak som skulle begränsa hur mycket man kan spara enligt den skattesats som normalt gäller på ett ISK.

Idén fick omfattanden kritik och regeringspartiet har inte gått vidare med förslaget. I en intervju med Di i februari lovade finansminister Mikael Damberg att ett ISK-tak inte kommer att finnas med på partiets valaffischer.

”Vi har aldrig varit ute efter vanliga familjers sparande för ISK är en väldigt smart sparform”, sa han då.

Ett parti som däremot definitivt vill se ett tak för ISK-sparande är Vänsterpartiet.

”Vänsterpartiet anser att beskattningen av stora kapitalvinster bör skärpas, oavsett om dessa sker inom ramen för ISK eller på traditionella aktie- och fondkonton”, heter det i V:s budgetmotion från i höstas.

Partiet förslår att taket sätts vid en 1 miljon kronor och att ISK-sparande som överstiger den summan beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster, i dag 30 procent.

Miljöpartiet tycker enligt partiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson att ”beskattningen av ISK ska uppmuntra fler till sparande, men att de stora förmögenheterna ska beskattas högre”. 

”Vi vill genomföra detta som en del av en större skattereform. Dessförinnan har vi inga förslag på att ändra skatten på ISK”, skriver hon i ett mejl.

Di:s följdfråga – om det innebär att MP är öppna för ett tak på ISK-sparande – får inget svar.

Moderaterna vill sänka skatten på ISK genom att rulla tillbaka den skattehöjning som den dåvarande S-MP-regeringen genomförde 2018. Då höjdes den procentsats som adderas till statslåneräntan när basen för ISK-skatten – den så kallade schablonintäkten – räknas fram, från 0,75 till 1 procentenhet.

M vill även skrota golvet som gör att schablonintäkten inte kan understiga 1,25 procent.

”Sparande ger människor större frihet att bestämma över sina liv, att spara till pensionen, att bygga upp en buffert och att skaffa sig en bostad, det tycker vi ska uppmuntras”, uppger Elisabeth Svantesson, M:s ekonomiskpolitiska talesperson, i en kommentar.

Även Sverigedemokraterna vill rulla tillbaka skattehöjningen från 2018 så att påslaget på statslåneräntan åter blir 0,75 procentenheter.

”De flesta sparar långsiktigt och då ska spelreglerna vara långsiktiga. Då kan vi inte ha konstanta attacker på den här sparformen från Socialdemokraterna”, säger SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt.

Centerpartiet vill att de första 150.000 kronorna på ett ISK ska vara helt skattefria. 

”Ett eget sparande skapar trygghet för den enskilde och ökar hushållssektorns motståndskraft mot ekonomiska kriser. Inte minst för kvinnor kan ett eget sparande skapa ökad självständighet och makt”, skriver C i sin budgetmotion från i höstas.

Därutöver vill även Centern skruva ned påslaget på statslåneräntan till 0,75 procentenheter. Partiet föreslår också att den lägsta tillåtna nivån på schablonintäkten sänks till 1 procent.

Liberalerna går steget längre och vill i likhet med Moderaterna att golvet för schablonintäkten helt tas bort. Dessutom tycker L att de första 300.000 kronorna ska vara skattefria.

”Utvecklingen mot att fler sparar ska uppmuntras”, skriver partiets pressavdelning i ett mejl.

L uppger nu också att de vill rulla tillbaka skattehöjningen från 2018, något som inte finns med i partiets budgetmotion från i höstas. Det innebär att det nu finns en riksdagsmajoritet för att sänka påslaget på statslåneräntan till 0,75 procent.

Kristdemokraterna är det enda forna allianspartiet som inte har något förslag om sänkt ISK-skatt i dagsläget. 

”Vi är dock öppna för att justera skattenivåerna i ISK nedåt”, skriver KD:s ekonomiskpolitiska talesperson Jakob Forssmed i ett mejl.

Källa: Dagens Industri